Jag har inte skickat några julkort i år. Faktum är att jag inte gjort det något år. Det får vänta tills jag blir vuxen helt enkelt. Däremot tycker jag om att få julkort. Nuförtiden blir inte så många. När jag bodde hemma dock var det som julafton varje dag när man skulle hämta posten dagarna före jul för det låg alltid så många julkort i brevlådan.
Det bästa var ,de avskydda av mamma, julbreven där en familjemedlem berättade vad resten av familjen gjort under året. Jag minns speciellt brevet från en familj vi umgicks med när jag var liten. Det var en prästfamilj som hade "typ 100 barn" ( i själva verket hade de bara fyra barn men jag tyckte de var så många..). Familjen var nämligen så sabla käck och präktig. Det var körsång hit och "äldste pojken läser till läkare på Skottlands anrikaste universitet" dit. Mamma fick gallfeber, jag tyckte det var skitkul och skrattade mig igenom breven. Det var sorg när de slutade skicka för några år sedan! Numera får vi inte så många julbrev men det är ett par stycken. Bland annat från mammas moster Eva som stället för att "skryta" skriver i mer tänkvärd form. Det gillar jag. För övrigt kan jag se mig själv skicka såna där julbrev själv i framtiden. Och då definitivt av den mer skrytsamma sorten. "Ohh hör vilka duktiga barn jag har"....