Innan jag bokade min resa var jag faktiskt lite tveksam till Thailand. Alla hade ju varit dar, kandes det verkligen sa intressant? Well, jag overvagde att det nog kunde vara vart ett besok. Sol och bad ar ju aldrig fel, dessutom sa alla sa bra saker om det. Hur nu alla kan alska ett stalle som borde vara sa overexploaterat, tankte jag.

Efter 1 vecka inser jag att inte skiljer mig fran mangden. Jag alskar ocksa Thailand ( iaf det jag har sett tills nu). I morse lamnade jag och Anders dromon - Koh Tao, dar vi verkligen levt ett paradisliv. Inga overdrifter. Jag kan inte minnas nar jag senast kande mig sa avslappnad. Alla krav och tankar om saker och ting har runnit av mig. Att egentligen gora "ingenting" har fatt en mening. Jag fullkomligt alskar det.

I formiddags anlande vi till Koh Pangan ( stavning tvivelaktig, ni ser, jag bryr mig inte ens att kolla upp en sadan sak). Har vankas det Full moon-party med 10 000 manniskor. Kan nog bli en upplevelse. Vi har dock valt att bosatta oss pa en ganska lugn del av on. Nyss at vi pa en liten restaurang ute pa en minio som man kan promenera till under ebb. Vi var i stort sett ensamma pa stallet dar vi satt omgivna av vatten. Ljuvligt.

Forutom att ata ( vi har bada kommit in i en rutin dar vi kor varannan dag thai varannan dag hamburgare/pasta. vi har dock markt att thai alltid ar ett sakert kort i jamforelse med western food. Det har bjudits pa garlic bread med socker pa, pastasas gjord pa typ bara ketchup och igar bestallde jag en champinjonsoppa och fick nagon slags grynig grotig massa med bitar av nagot som var misstankt likt tonfisk), sola och bada har vi akt guppig fiskebat, snorklat ( oh yes, jag har snorklat, inte direkt typiskt mig att syssla med vattenaktiviteter men det var riktigt schysst, funderar till och med pa att kopa mig en egen snorkel ) och last helt ofattbart mycket. Framfor allt Anders har forvandlats till en riktig bokmal. Det trodde vi inte.

Nu ska vi lagga oss i hangmattan och svarma.

Adios!