Idag hade jag min bävade handledning med LÅL. Jag kom in, jag såg & jag fick höra att mina citat var banala och att syftet fick "duga så länge". Jag gick ut därifrån med en lättnadens suck. Det hade kunnat vara värre. Mycket värre. Jag är helnöjd och peppad som tusan.

Jag är peppad på det mesta just nu. Jag söker typ 132 jobb, både sådana jag vill ha och inte vill ha, ( men vid cykeltaxi drog jag gränsen, jag fattar inte att ett företag som ska förmedla jobb åt akademiker ens lägger upp en sådan annons) om dagen. Förr eller senare måste det dyka upp något. I have faith. Jag tror till och med att det kommer vara ett bra jobb när det väl kommer.

Även om en del saker kan kännas ruskigt ovärda. Typ det där varuexponeringsjobbet som låg i Sigtuna som jag givetvis blev uppringd på intervju till. Jag kände mig tvungen att hitta på en ursäkt om uppsatsmöten. Idag ringde de igen om något slags marknadsundersökningsjobb och sen måste man gå på intervju två gånger för en veckas arbete. Det är synd att jag är så skraj för att bli utan pengar annars skulle jag nog strunta i det fullständigt, skriva lite artiklar och enbart söka de jobb jag verkligen vill ha. Men så är ju inte den bittra realiteten.

Och jag är som sagt rätt pepp på uppsatsen även om det går i mitt tempo. Vilket inte är särskilt fort. Häromveckan hade jag skrivit 3 sidor och Emmy 0 sidor. Igårkväll hade Emmy skrivit 15 sidor och jag fortfarande 3 sidor. Tilläggas bör är att jag gick på "after work"redan vid fyra på eftermiddagen i fredags, picknickade hela dagen i lördags och hängde med A hela dagen igår. Jag hatar att inte ha något socialt liv. Tur att vädret är dåligt just nu.

Imorgon kör vi. Vi ses på Dag Hammarsköld. Pepp, pepp, pepp.