Jag har en kompis som alltid brukar beklaga sig över att 80-talister är lata (att hon är 80-talist själv hör inte till saken). Själv skulle jag inte beskriva mig själv som lat. De senaste mornarna har jag varit uppe halv fem, sen har jag jobbat tre timmar, sen har jag praktiserat 8 timmar, sen har jag tränat och slutligen har jag träffat vänner. Jag skulle snarare säga att jag lever i ett konstant tillstånd av beslutsvånda. Jag kan inte välja så jag gör allt. Mina tankar kretsar oavbrutet kring allt mellan himmel och jord. I min kalender klistrar jag fast tankarna på post-it-lappar. Just nu säger dom:

- meditation ( Det är så ironiskt att man skriver ner på en lista att man ska meditera. Maria Sveland uttrycker sig mitt i prick i Bitterfittan "Jag vill dansa mer, älska mer, vara mer med Sigge, mer med Johan, jobba mer, träffa mina vänner mer, kanske gå en målarkurs? tillbringa mer tid på sommarstället vi inte har, läsa mer böcker, förändra världen, skriva, lyssna på musik, hinna träna mer, hinna ta det lugnt, hinna må bra...")

- Springtime
- Uppdrag: rädda jorden
- idé till Fashion Week
- Frukost på vetekatten
- www.etisktmode.se
-CSR
-kolla tidningar skriva
- kolla yogahelg
- sy med Hanna, mudd 20 cm

Resten skriver jag ner i min anteckningsbok från pocket shop, där står det

- Hyper Island
- IHR
- Röda Korset
- Klimataktion
- Byta kläder-party
- frukostseminarium Berghs
- kinesiska
- Poppius
- spara till kamera
- Bonniers konsthall
- Spanskaböcker - Instituto Cervantes
- Japanstipendium
- maila Johanna från Bokhora


Och det här är inte ens hälften. Förstår ni att jag är 80-talisten personifierad. Det är jag som har myntat det hela. Jag är 80-talisten de pratar om i Metro.