Det här citatet skrev jag ner för ett par veckor sen. Det kommer ifrån en av de böcker jag läser just nu, The Golden Notebook av Doris Lessing. Idag hittade jag lappen, bland alla andra lappar i mina anteckningsbok & jag har funderat lite på det där med att verkligen leva fullt ut. Jag kan nog gå omkring och tro att jag gör det ibland, senaste dagarna har jag dock känt att leva är vad jag gör minst av allt just nu. Allt går liksom bara runt, runt. Usch, jag är inne i någon sån där "jag-vet-inte-vad-jag-vill-och-vet-inte-vad-som-är-viktigt-period för tillfället.

Jag behöver hitta tillbaks till mig själv. Då vet jag att allt blir bra igen.

Men jag köpte tulpaner till älskling idag. Och sen började solen skina. Då kändes allt lite bättre.