Ibland får jag för mig att jag inte uträttar något. Det är nog för att min tidsoptimistgen krockar med min brist på karaktär och lathet. Jag skriver alltid upp typ tio saker i min kalender och sen kanske jag gör fyra av dem. Klart man förblir onöjd.

Året som 25 är slut och jag tycker liksom att det var så himla nyligen jag fyllde. Det var ju alldeles nyss jag hade min lägenhetsfest på Åsögatan och allt det där. Det fanns storslagna planer för det här året (precis som det alltid finns i min värld) men har jag uppnått någon ut av dem?

Nåja, sen tänkte jag efter och kom fram till att jag ändå gjort några saker under året, typ gått upp med c-uppsatsen, praktiserat på Svenska institutet, jobbat på Svenska institutet, jobbat 1 år på Infopaq (hjälp), läst en termins journalistik på Poppius, blivit red.assistent + webbreporter på RES och startat eget. Okej då.

Det är något fel på mig. Jag måste sänka ribban eller i alla fall lära mig att bli lite nöjd med tillvaron! Det där med nöjdhet funderade jag mycket på idag när jag var ute och promenerade bland kolonilotterna i Eriksberg. Men det tar vi en annan gång. Måste sova nu eftersom mamma,pappa och Erik ska sjunga för mig imorgon. Jag vet, blivande 26 fyllda men fortfarande ett sådant barn.

Imorgon måste jag betala fullpris på pendeln.