"jag tror att jag har stannat här för länge. jag borde ha åkt vid det här laget.
man ska åka när man är på topp. jag kan inte åka nu. det är helt omöjligt.
jag vet att jag bara har ett alternativ. jag tänker inte låta våren bli en enda lång transportsträcka.
jag vägrar. det måste gå på något annat sätt"

skrev jag i ett inlägg tidigare den här terminen. det är fascinerande vilka vägar livet tar ibland. vägar som man absolut inte har en aning om. när jag var som mest less på min tillvaro kom det något annat. något nytt. när jag tänker efter har det alltid varit så.

kämpa inte emot så fruktansvärt. glid med och låt livet leda vägen. det brukar ordna sig.

det är klart att jag innerst inne vetat att det inte fungerar. jag är ingen övermänniska. ändå har jag envist försökt intala mig själv att  "om jag så är den första personen på jorden som klarar att göra såhär många olika saker samtidigt så ska jag göra det, jag ska göra allt".

den här terminen hade jag tänkt att...
 plugga på heltid, extrajobba, dansa tre gånger i veckan, bli vältränad, sjunga, spela gitarr, träffa kompisar, knyta nya kontakter, skriva för två studenttidningar, göra radio på radio campus, vara engagerad i kulinfo, gå ut och festa, laga god mat varje dag, fota, ha koll på trender, läsa minst en bok i veckan, följa 13 serier, gå på bio ibland, utveckla en rolig och intressant blogg...phu! man blir ju trött bara man tänker på det.

vafan är det frågan om? vad är grejen?

ja vad är det frågan om?
att bli sedd säger psykologen. och givetvis är det så.
det är som en drog att hela tiden vara duktig. man får kickar av det men behöver hela tiden mer.
ett enormt farligt beroende.


MEN

det är över nu. jag behöver inte vara duktig längre! jag är kvitt mitt beroende!
det enda jag ville var att bli lycklig. men det blev jag inte. inte alls. snarare olycklig.

för det är det som räknas i slutändan. välbefinnandet . när jag är med anders är jag lycklig. så vill jag känna inför saker jag gör också. jag vill göra saker för att jag vill. och jag vill göra dem helhjärtat.

det är helt värdelöst att göra 1000 olika saker samtidigt. fokusen räcker inte till. ingenting blir bra.
det är som när man har filmkväll och köpt både chips, godis, cola och chokladpudding. det blir för mycket. inget blir gott.

jag vet inte vad det är jag tycker är riktigt roligt just nu. och vad jag verkligen vill göra.
så jag ligger lågt. det enda jag vet är att jag säger hejdå till fröken duktig. hon finns inte mer.

bye bye!

 jag hade aldrig trott på ödet förut...
förrän för fem veckor sen. det kan inte vara slumpen som gör att man träffar en person som man passar såhär bra ihop med. en person som verkligen har precis allt man någonsin har önskat sig.

det är som den där låten med lisa ekdahl.

vi kunde lika gärna, aldrig någonsin mötts. eller var vårt möte redan bestämt långt innan vi fötts?

vem fan vet? vem vet vad som hade hänt om...

 kön på klaras hade varit för lång och vi hade gått till björnstugan istället

eller om jag hade bestämt mig för att dansa på nedre dansgolvet hela kvällen.

eller om någon hade druckit ett par shots för mycket och däckat på sängen i sitt gröna rum.

jag undrar hur många chanser man får.
jag försakade en chans när jag bara gick förbi sådär på babar.
vi kanske har haft många chanser förut, bara att vi inte vetat om dem. fast om vi hade mötts för 1 år sedan på frimis hade det kanske inte alls varit samma sak. vi var säkert inte redo då. någon av oss.

för övrigt tror jag att jag är rätt bra på att kämpa emot mitt öde. eller att jag  var det. innan jag började tro på det. givetvis vill jag fortfarande tro att jag kan påverka mitt eget liv. tror man inte det blir man ju helt handfallen och kan inte göra något överhuvudtaget.

jag har kämpat emot ödet när jag fortsatt att dejta killar som jag innerst inne vetat varit fel för mig.
eller som den här terminen när jag vägrade inse att jag inte skulle ta danslektioner. tre kurser var tvungna att ställa in för att jag skulle fatta att det inte var meningen att jag skulle dansa. det hade varit droppen.
jag hade varit utbränd idag om jag dansat tre gånger i veckan också. mer om detta i nästa inlägg..