Ett par dagar har gått och plötsligt känns allt sådär enkelt som det bara gör ibland. Jag är på bra humör, det är vår och oändligt ljust ute och jag vet att hur det än blir så kommer det bli bra. Sprang längs vattnet tidigare ikväll. Solen gick ner bortom Gamla stans kyrktorn och Djurgården låg som en hägring på andra sidan vattnet. Tänk att det bara några minuter från det grådassiga sunket på berget finns en helt annan tillvaro. Jag tänkte att "Stockholm är allt bra ändå" och sen sprang jag nästan in i en dunjackeklädd David Batra med moderatfru och tillhörande barnvagn.

Och helgen lämnade inte mycket övrigt att önska. Långbrunch med finaste vännerna i mitt kök på lördagen, Ljunggrenshäng (okej, lite mindre jobbkänsla nästa gång om jag får be..) på kvällen och sen en hel söndag med Ylva - Stockholms bästa frukost på Bakverket, soliga promenader, utställningar och ett avslut i Ylva och Joels renoverade kök med söndagmiddag. Sen kom Anders och hämtade mig i sin gamla Volvo och vi åkte till berget när skymningen föll och somnade slutligen hemma framför någon hyrd rulle med popcornskålen i knät. Man kan ju inte annat än älska livet efter en sådan helg.











Undra hur många gånger jag har fotat denna vy.







Vi var på Arkitekturmuseet och kollade in "Från Stockholm till Beverly Hills" om den svenska arkitekten och designern Greta Magnusson Grossman. Vilken himla imponerande tanta och vilka fantastiska möbler!