Idag slog jag ihjäl ( vilket löjligt uttryck egentligen) några timmar på stan i väntan på Annika. Jag började med Myrorna vid vretgränd. Eller jag började med att irra omkring på cykeln i fem minuter för jag hade totalt glömt bort vart butiken låg. Hursomhelst hittade jag den så småningom. Second hand-shopping av Myrorna-slaget är nog den roligaste shoppingen jag vet just nu. Jag är rätt så trött på allt det andra. H&M:s sommarkollektion har inte ett enda plagg jag vill ha, på Weekday och Monki är mycket visserligen snyggt men överraskar inte eftersom allt ser likadant ut, Ginatricot gör mig ledsen med sin totala brist på respekt, Granpa, Tjallamalla etc har jag varken råd eller lust med och dessutom är allt inne i de butikerna för perfekt och tillrättalagt. Jag ser helt enkelt inte vitsen med att köpa kläder som jag kan hitta på Monki fast för 10 gånger så mycket. Man kan säga att jag helt enkelt är mätt vilket är rätt skönt eftersom jag inte behöver kläder. Det enda som roar mig nuförtiden är som sagt Myrorna och Röda korset. Det oförutsägbara. Billigt utan att man slösar på jordens resurser och utan att man slipper gå omkring med något som finns upptryck i 30 olika färger i 20 000 olika exemplar. Konsumtionsmättnad eller snobberi?

Jag hittade en skitcool blommig kavaj. Men jag köpte den inte för trots att det var Myrorna blev jag för snål. Och sen behöver jag ju den inte. Men det kan hända att jag tar mig dit imorgon och köper den ändå...