I veckan har jag varit på två olika tidningsredaktioner. På tidningen Arbetaren ser det ut precis som man kan tänka sig på en vänstertidning. Det luktar unket, man har gamla lagerhyllor & grå arkivskåp, kaffet man dricker är bryggkaffe ur termos och muggen är smutsig. Dessutom tjänar alla på tidningen 21 000 i  månaden, chefredaktör som vaktmästare. Tidningen Res - delar kontor med glassiga Bon ovanför Brunogallerian. Stilen är minimalistisk, krukväxterna stora & gröna, espressomaskinen högljudd. Lönerna är högre men annonsintäckterna räcker ändå inte. Som tur är reseskrivbranschen så attraktiv att man gärna jobbar gratis. Just det. Gratis.

Imorgon ska jag intervjua generaldirektören på SI. Jag har suttit och googlat hela kvällen. Vem minns elitlistan med Alexander Bard i spetsen som orsakade ett sånt rabalder för några år sedan?