jossefin symaskin ( ja hon stavar med två s)
Idag kom Josse och hängde med mig på stan hela dagen. Det var precis som i gamla tider. Vi hängde verkligen. Sen åkte hon hem för att gå på Salem Al Fakir med sin frisör och min föredetta frisör Britt-Marie. Jag slår vad om att de åt på typ China gaarden innan.
häromdagen köpte jag te för dess fina förpackning, det var fair trade också såklart
"You're a virgin who can't drive"
sovmorgon as if
Ge mig sömn.
Imorgon: börjar 9.45 ( jag vet, men i min värld är det aptidigt)
Torsdag: ledig men personalshopping 8.30
Fredag: intervju innan jobbet, dvs kl 8.00
Lördag: obligatorisk brandövning på jobbet 8.30 (!)
Söndag: upp tidigt för att åka till Örebro
Jag är alldeles för kvällspigg för mitt eget bästa. Igår berättade jag och A fiktiva framtidshistorier för varandra till kl 2 på natten. Sjukt kul men kanske inte så smart.
Men jag känner ett par som är värre. en gång försov de sig till en föreläsning kl 3 på eftermiddagen. Det har iaf inte vi gjort. Ännu.
Paris
Kollektivtrafiksstrejken påverkade oss inte jättemycket då flera tunnelbanelinjer gick om än mer sällan. En känsla av hur det måste kännas Kina där människor pressas in i vagnarna infann sig. Och en känsla av att det måste hända grejor när för mycket människor ska in på en för liten yta. Och det gjorde det . En liten flicka fastnade med benen i gapet mellan perrongen och tunnelbanan precis när dörrarna höll på att stängas. Vill inte ens tänka på förödelsen ifall inte någon hunnit trycka på nödsignalen i tid.
Så här såg det ut:
Men vi åkte inte bara tunnelbana. Vi pratade massvis, hängde i Marais-kvarteren, second hand-shoppade, åt falafel, drack varm choklad i Montmartre, var på fest i svenska huset, gick på pop/electroklubb. Och drack mängder med vin såklart. Konsumerade livet lagomt mycket. Och eftersom jag faktiskt besökt staden ett par gånger förut kunde vi skippa allt turistrams och fokusera på det "riktiga".
Vi startade helgen med att dela på en flaska rödvin såklart.
Vad har du i korgen Emma? Är det en jättebaguette? Emma halkade på världens minsta salladsblad i affären och stukade foten...
Mycket av livets goda på fest i svenska huset. Syntes på magen.
Emmas glassiga campus. Frukost i solen.
Colette. Vilket 15-euros hippa- ha-på-bordet-hemma-för-att-styla-magasin ska jag välja? Colette innehade alla coola streetstyleböcker man vill ha i hela världen. Eller kan det bli inflation? En bok med bara amerikanska vintage patterns för 30 euro. Det går att tjäna pengar på allt inom området. Och fler lär det bli. Nu behöver man inte ens ha kontrakt längre. Men varför inte?! Jag ska inte kasta sten i glashus.
Snygg eller vad? Klädhängaren som välte över mig mitt i en mening. Paff blev man.
Baren vi hängde på hade korsfäst Rosa pantern.
Vi letade efter Amelie men allt vi fann var en massa turister. 
Au revoir Paris. För denna gång.
Till min skrutt
hejdå Stockholm hej Paris
Imorgon åker jag till Paris och hälsar på Storemma. Kan i ord inte beskriva hur skönt det ska bli att komma iväg och hur kul det ska bli att se'na och göra storstan. Det är bara packningen som återstår. Skinnjkolen ska med, skinnjackan & paljettmössan på. Ana på jobbet har gett mig bästa tipslistan. Vin, ost, Emma&Emma i Paris. Jag tror inte det kan bli bättre. Okej, de parisiska buss&tunnelbanechaufförerna strejkar. De hade de inte behövt göra. Men ingen har mått dåligt av lite promenader. Så länge man har foträtta skor det vill säga.
Jäklar. Jag vet inte ens hur man säger hejdå på franska.
Kontinutet I wish
Livet på Topshop fortsätter. Jag är sjukt trött i både huvudet i kroppen. Ikväll sa jag nej till både kompishäng och afterwork. Anders är i Örebro och jag kände bara att "nej jag måste få vara själv". Så nu har jag ätit sushi med kniv och gaffel, badat fotbad i min troslåda (nej jag har ju inget fancy bubbelfotbad) och inte haft musik eller tv på.
Annars mår jag egentligen rätt bra. Eller väldigt bra. Den värsta reseångesten har lagt sig. Senaste veckorna har annars varit extrema på den fronten. Jag har varit på kilroy tre gånger, vågar inte gå dit igen, tjejen som jobbar där hatar mig. Jag har beställt två biljetter och ångrat mig, tänkt för mycket, tänkt om igen. Alla människor omkring mig säger olika saker. En säger Sydafrika, en annan vill följa med, en tredje vill mötas upp, en fjärde vill inte att jag ska åka alls (ja, ni kanske förstår vem det är som tycker så vilket kanske inte är så konstigt, stackars krake som fått mig till flickvän) Jag har en förmåga att verkligen gå upp saker. När jag gör det kan jag inte lämna dem förrän jag kommer till en slutgiltig lösning. Det färgar hela min värld. Jag blir knäpp. Häromdagen fick jag nog och slutade helt enkelt att ens tänka på eländet. Och nu känns det okej. Och jag tror jag har kommit till en lösning som känns bra. Jag väntade mig inte en magkänsla för det kändes typ hopplöst efter allt ältande. Men den kom.
Mycket av problemen beror på att jag jobbar för mycket. Jag skulle vilja jobba mindre men då får jag inte ihop tillräckligt med pengar. Men jag måste ha lite ledighet snart annars kommer jag bara stressa iväg och stå där på andra sidan jordklotet helt trasig. Därför har jag bestämt att januari ska bli lite utav en mellanmånad där jag visserligen ska jobba. Men bara litegrann. Resten av tiden ska gå till mig själv och till mina nära och kära. Och lite annat. Få lite kontinutet. Det enda som känns kontinuerligt i mitt liv just nu är Topshop och det är inte riktigt så jag vill ha det. Jag börjar liksom på en artikel en dag och slutför den två veckor efter. Igår sa jag till Maja och Heidi som jag typ träffar varannan vecka "någon av er kan ju gå runt och må dåligt en hel vecka utan att jag vet det, sen träffas man och då spelar det ingen roll längre". Sen pratade vi om att vi saknar det spontana kompishänget och att det måste bli mer av den varan framöver.
En lättnad och styrka i tillvaron just nu är iaf min kärlek till Anders. Och hans kärlek till mig. Vi är så jävla kära i varandra och jag vet att inget i världen kan få oss ifrån varandra. Det är ljuvligt.
jag vill nog för mycket
Efter att ha jobbat sju dagar i rad blev jag äntligen ledig. Jisses vad knäpp jag blir av att jobba för mycket. Ändå kanske det inte är såå mycket när man verkligen tänker efter? Eller? I need to do freelance or consulting. Vara min egen. Jag kommer inte stå ut annars.
Well. Jag tvättade. Jag yogade. Jag skrev artikel. Jag kärleksbråkade med A ( vår relation är så passionerad, jaa). Jag gick ut första gången kl 17 och det var mörkt. Jaha. Jag fick julkänsla. Jag tror det liksom fattades något förra året när jag kom hem en vecka innan jul och trodde att det fortfarande skulle vara augusti hemma.
Åkte in till stan och gick på Beckmans-modevisningen och blev helt inspirerad och lycklig. Senaste månaderna har jag varit otroligt blasé och avtrubbad på allt som har med mode att göra men idag började ådran pulsera igen. Det var en grym feeling. Jag kände bara att jag vill så jäkla mycket. Viljan tog mig till NK där jag spenderade mitt presentkort på ett orange läppstift. Första sminkgrejen jag köpt sen USA typ ( jag vet, skulle inte gillas av hygienpolisen). Det kändes bara så rätt.
Sen träffade jag Jessi jag läste MKV A & B med för mysig höstfika. Vi snackade svenska moderådet (glidaren praktiserar där), Ebba Von Sydows tantstil och vad LÅL egentligen kommer att säga om mina flummiga Japan-planer. Hjälp. Jag bävar verkligen för att maila honom.
Det är så mycket jag vill. Lite för mycket ibland.
jag & mina vänner
ibland undrar jag vad vi håller på med, mina vänner och jag. det finns en som översocialiserar sig så totalt att det till slut brister och hon måste ligga hemma i två veckor utan att prata med någon eller något. det är en annan som pluggar heltid samtidigt som hon jobbar på två jobb och har sin kalender som bästa vän. och så jag, kvantitetsronkaren, som räknar allt jag gör och åstadkommer. det är streck och bockar för hela slanten.
en fjärde tog dock förnuftet till fånga häromdagen, avböjde ett förslag med anledning av att bara investera i sig själv. vist av henne.
det kanske låter uttjatad och klyshigt "vi är offer för vår samtid, för valmöjligheterna , för individualismen". men det är så här det är. det är ett faktum.
klubbkid? nej homegirl...
Jag har inte klubbat den här helgen. Det är märkligt, Stockholm har förvandlat mig till någon slags hemmatjej. Det är tråkigt för jag älskar ju egentligen klubblivet. Varje helg gör jag mig redo, läser diverse guider och kollar med klubbkidsen på jobbet vad som är hetast och roligast. Sen hamnar jag ändå där. Hemma i soffan eller i någon annans soffa. Igår hade vi det uppstyrt värre. Jag och Kerstin lagade trerätters med vin och sen kom Hanna över på gino. Vi satt och pratade och plötsligt var klockan ett. Jag tror det handlar rätt mycket om lätt-tillgänglighet. Det är minusgrader och man måste åka kommunalt till andra sidan stan liksom.
Men man är glad på morgonen när man vaknar upp med ett välmående huvud (nåja) och plånbok. Förmodligen kommer jag vara jäkligt nöjd över de där extra 300 kronorna när jag står på en karaoke-bar i Tokyo.
Jag tror på nästa sommar. Emma och jag har sagt att det ska bli vår klubbsommar.
spararronk
Okej, jag var ute på afterwork tidigare ikväll och drack vin. Men man måste väl kunna socialisera. Det är svårt att socialisera i Stockholm utan att det kostar pengar. Folk har liksom någon slags skräck över att åka hem till varandra. Men den diskussionen tar jag en annan dag.
Godnatt.