just nu, this very moment

Envis förkylning hela veckan. Borta två dagar från jobbet - har inte hänt på evigheter. Konstig vecka men saker börjar bli bättre och idag har varit en riktigt bra dag. Jag brunchade med Emma på Mississippi men sen har jag bara legat hemma, haft tid till att fundera och bara vara. Hyrde tre filmer, Mamma Mia, Fishy och En förlorad värld men har bara sett Mamma Mia än så länge, var väl på tiden tyckte jag. Har ätit glass med krossad choklad, druckit mängder med te, surfat, beställt bokreaböcker (gamla klassiker & Long Tail, boken om den digitala revolutionen som alla snackar om) och kollat på The Vice Guide to North Korea (att jag hellre kollar på det än melodifestivalen kanske gör mig lite konstig, eller?) Sen hittade jag den här bloggen- en riktig fanatiker.
Jag har också sett flera avsnitt av The Hills idag och längtat lite till L.A. Jag säger som Carro - det finns många ställen jag hellre skulle vilja befinna mig på än här just nu. Jag undrar när nästa resa blir - det är snart ett år sedan jag var borta på riktigt (om man bortser från Barcelona i höstas) . Eller jag vet ju att jag ska till Berlin om några veckor. Men frågan är när jag kommer till en annan världsdel nästa gång. Såg förresten Vicky Christina Barcelona två gånger i veckan. Jag tyckte den var bra, älskling tyckte att den var seg. Med älskling är saker iaf väldigt bra. Han har börjat sin mäklarkarriär nu & jobbar mest hela tiden. Önskar att jag också kunde brinna så mycket för mitt jobb. Imorn ska jag kolla på en lägenhet på Kungsholmen, eventuellt en ny bostad från och med april. Med badkar. Det är bra. Hejsvejs.


Post-it-lappen



Det här citatet skrev jag ner för ett par veckor sen. Det kommer ifrån en av de böcker jag läser just nu, The Golden Notebook av Doris Lessing. Idag hittade jag lappen, bland alla andra lappar i mina anteckningsbok & jag har funderat lite på det där med att verkligen leva fullt ut. Jag kan nog gå omkring och tro att jag gör det ibland, senaste dagarna har jag dock känt att leva är vad jag gör minst av allt just nu. Allt går liksom bara runt, runt. Usch, jag är inne i någon sån där "jag-vet-inte-vad-jag-vill-och-vet-inte-vad-som-är-viktigt-period för tillfället.

Jag behöver hitta tillbaks till mig själv. Då vet jag att allt blir bra igen.

Men jag köpte tulpaner till älskling idag. Och sen började solen skina. Då kändes allt lite bättre.


måndag 23 februari 2009

Idag..

har jag stått på ett tåg från Uppsala till Stockholm

fattat att Hanna på morgonpasset är
Hanna Hellqvist - känns inte riktigt rätt.

gråtit framför en granne

förmodligen blivit några tusenlappar fattigare

lyssnat på Ane Brun

fått rysningar av en hand i himlen

pratat med två vänner i telefonen, en glad och en ledsen.

varit lite intresserad av Oscarsgalan

twittrat halvhjärtat

läst en blogg i tron av att det var min grannes (dock inte samma granne som såg mig gråta..) men det var det inte.

tyckt att Arena är bra & funderat på en prenumeration

missat halv åtta hos mig för att jag lagat soppa med rödbetor, morötter & broccoli. sen mixade jag soppan, den såg ut som blod.

grubblat över men nyfunna cynism men tyckt att livet skulle vara lite mer som i M.A.G.I.C


I helgen...

var jag på dop och grät i smyg i kyrkan när vi sjöng "tryggare kan ingen vara.."

Igår...

tittade jag på Gossip girl & som vanligt var Blake Lively snyggast.

heja coola, unga tjejer som lyckas.

Jag står lätt vid dina sida i fajten mot gubbarna Margret. Inte bara för att det är det enda rätta utan också för att jag brukar heja på dem jag vet kommer vinna. Ingen tvivlan om saken här.

det var jäkligt bra så länge det varade.

Det började ju så bra...



vi var på Spy Bar, vi var glada, vi hade inte betalat, vi skulle dansa..



vi tog som vanligt massor av bilder...



jag började spexa lite..



Emma fixade med håret....



& jag fortsatte ta massor av bilder & lyckades i samma veva ordna med en utslängning.



Obaren; Emma var inte glad.


Två rättegångar, en mer uppmärksammad än den andra...

I den ena är den åtalade misstänkt för att ha torterat tusentals människor, i den andra är det några som misstänks för att ha underlättat piratkopiering (eller var det den delen som de inte var misstänkta för längre?) Gissa vilken som har fått mest medialt utrymme...

För lite över ett år sedan var jag i Phnom Penh. Där besökte jag bland annat fängelset S21 & massgravarna i Killing Fields. Aktuellt är rättegången mot Kaing Guek Eav, chef för S21. För 20 år sedan föll röda khmerernas regim - idag åtalas en av gärningsmännen - den första. Flera nyckelpersoner är döda men många lever än. Problemet är att saken är så komplex, att så många var inblandade på ett eller annat sätt - och att flera stycken till och med finns inom Kambodjas nuvarande ledning. Jag vet inte hur det ser ut idag men enligt boken
Pol Pots leende som jag läste för något år sedan har många av röda khmererna levt i något slags ingemansland i norra kambodia, vid gränsen till Thailand ungefär, där de drivit horhus. För övrigt speglar boken Pol Pots leende mycket av historien om de svenskar, tillika mycket hängivna kommunister,med Jan Myrdal i spetsen, som åkte till "demokratiska Kampuchea" och kom och tillbaks och berättade att allt var frid och fröjd. När Peter Fröberg Idling gjorde research till boken försökte han få klarhet om svenskarna verkligen inte såg att något var fel eller att de bara inte ville erkänna det. Men ingen ville svara på det eller vägrade prata med honom.

En nästan ännu bättre bok är "Resan till Phnom Penh" (den kan jag verkligen rekommendera) där Jesper Huor berättar om sin pappa som försvann när han åkte tillbaks till moderlandet för att inrätta sig och hjälpa till att bygga upp det nya kommunistiska landet. Jespers mamma startade vänskapsföreningen mellan Sverige & Kampuchea och var en av dem som åkte med Jan Myrdal och gänget. Då visste hon dock inte att hennes egen man just blivit torterad och mördad av de hon trodde så starkt på och sympatiserade så mycket för.

I Sverige har det också pågått en rättegång vilket säkert inte har undgått någon. Kan kännas oviktig i jämförelse och jag kan delvis hålla med en av dem som var med och debatterade på P3:s piraträttegångspecial häromdagen (har tappat namnet, men hon var miljöpartist och bloggare av ngt slag..) att tusan finns det inte viktigare saker att lägga kraft, energi, pengar på. Å andra sidan är det en viktig fråga eftersom det handlar om hela den digitala utvecklingen och hur vi i slutändan ska betala för ettor och nollor. Eftersom Spotifyidén verkar funka sådär (fast det gör den säkert snart igen) föreslår jag någon slags avgift, liknande tv-avgiften. Jag förstår att folk vill ha betalt - visst. Men utvecklingen har aldrig gått bakåt förut och jag har svårt att förstå varför den skulle göra det den här gången.


Stor kärlek (på alla hjärtans dag...)

Serien Big Love, om en mormonfamilj i Utah, gick först på Canal + och sen på SVT 1 under en period. Nu vet jag inte vad som har hänt. Jag älskar iaf introt med Beach Boys. Det är fint på något sätt även om det faktiskt visar en man som är gift med tre kvinnor (kommentar överflödig..) Att Chloe Sevignÿ är en av kvinnorna gör inte serien sämre.


From Tokyo With Love

Appropå Sandra Hansson bloggar hon ju som Citronmuffin på Pause.se. Det gör även Maria Ahlgren som bor i Tokyo. Vi skulle ha träffats när jag var där men sen var hon olyckligtvis borta på semester då. Hon är riktigt cool & har precis den där karriären jag vill ha...ja, det vill säga, gör massor av olika saker, jobbar som frilansare på olika sätt. Det är så det kommer bli närmaste åren om jag får bestämma.

Det här med klädkonsumtion...

Sandra Hansson på Nöjesguiden har läst mina tankar och skrivit en krönika. Precis som jag känner just nu.

en vilja.

Det är ju så här jag vill att man blogg ska se ut (strukturmässigt alltså), med en bild för varje kategori. Jag blir nästan lite avis på Schlaug. Dessutom har han en kategori för Kina. Jag vill också!

en tanke.

Jag kunde inte hålla med Elina mer. Jag har inte sett just det avsnittet av Skavlan men jag har läst delar av Kay Pollacks bok "Välja glädje" som jag visserligen tycker är bra men behandlar självklarheter som att man skapar sin egen verklighet. Det förvånar faktiskt också mig att en del människor missar den inställningen till livet. Det gör ju allt så mycket enklare.

Tillbakablicken; Valerie Malone

Tjejen i Beverly Hills som alla älskade att hata. I veckans tillbakablick bjuder jag på Valerie Malone.



skokastning & kinesisk mat

I veckan skrev DN om att medier i Kina faktiskt rapporterade om skokastningen mot premiärminister Wen Jiabao som ägde rum när han besökte Cambridge University. Som vi alla vet ägs i stort sett alla medier i Kina av staten och är plattformar för propaganda. Man utelämnar därmed gärna sådant som blir obekvämt för regeringen - som det här med skokastningen. Att man faktiskt skrev om detta är således ovanligt och kan ses som ett steg mot det mer öppna och demokratiskta förhållningssätt som Kina faktiskt är på väg mot.

Dn har tyvärr tagit bort artikeln om detta men mer går att läsa på bloggen
Kinabevakning.

Kinabevakning är en blogg som fokuserar helt på Kina vad gäller kultur, politik och samhälle (superintressant enligt mig eftersom mitt intresse blir allt större). En annan som skriver om Kina är Ola Wong, och det i SVD.

I veckan skrev Ola en krönika där han hyllade kinesisk mat (som i tidningen låg på sidan efter en artikel om en kinesisk professor som varit på besök i Stockholm och pratat om den kinesiska matindustrin & tillsättningen av giftiga ämnen...). Ola menar att en av anledningarna till att han inte flyttar tillbaks till Sverige är maten och ifrågasätter varför svenska kinarestauranger inte serverar kinesisk mat. En fundering jag verkligen kan hålla med om, det finns så mycket god kinesisk mat och det finns få restauranger till och med i Stockholm som har riktig kinamat (jag har dock fått nys om ett ställe i gamla stan som serverar Dim Sum på söndagar, när går vi dit?!) . Personen bakom Kinabevakning kritiserar dock Ola och menar att all mat i Kina faktiskt inte är så fruktansvärt god och att äta gott i Kina är en klassfråga. Vilket jag också kan hålla med om. Dessutom tycker jag inte alls att kinesisk mat handlar om variation och att vi i Sverige skulle äta väldigt ensidigt., som Ola vill påstå. Vi må ha försvenskad mat från Kina, Mexico, Italien, Spanien, Libanon med fler länder men vi äter i alla fall mat influerade av andra kulturer. Och vi har pasta, ris, potaits, bulgur, couscous, qiunoa med mera - i Kina äter man rissoppa eller konstiga "bröd" enbart tillverkade på mjöl och vatten till frukost. Varierat, eller hur?

Sofi & Barbie

Sofi Fahrman på besök i Gomorron Sverige för att prata om att Barbie fyller 50 år.

Programledaren:

- Barbie har ju fått utstå mycket kritik, man har menat att hon medverkat till att skapa snedvridna skönhetsideal, vad tycker ni om det här?

Sofi:

- Jag tror inte alls på det, Barbie är bara en leksak, jag tycker inte att man ska ta henne på allvar.

Programledaren: (senare under inslaget)

- Men tror ni att Barbie kommer överleva?

Sofi:

- Ja, absolut, hon har så himla stort inflytande, hon är väldigt viktig.

Revolutionary Road

Igår efter Poppius gick jag förbi en av mina favoritbutiker Papercut (vad förvånande va...) för att leta efter Revolutionary Road. Dock hade de bara pocketboken med Leonardo och Kate på framsidan så jag köpte den inte. Jag vill ju ha någon utav de här:






För övrigt är Papercut en så himla bra butik. Lite synd att den ligger på fel sida om Söder. Jag var där i säkert en halvtimme och suktade över alla fancy magasin jag ville köpa (men i stundo inte har råd med..). Såg exempelvis att de hade samtliga nummer av nedlagda tidningen Sex (som jag upptäckte precis när sista numret kom ut). När jag var där en gång i våras med Ingrid köpte hon biografin om Blur. Det är fascinerande att man direkt ser att det är Damon Albarn på framsidan trots att bilden är tecknad och består av några enkla små streck.

Carola Camp

Nu har Carola startat sin artistskola "Carola Camp". Det mest humoristiska är kravet att man måste sjunga in "Evighet" och skicka in det som en av ansökningshandlingarna. Tjejen har ingen som helst ironi. Jag tycker att det är sjukt roligt.


Ernesto Guerra

Jag har länge funderat över Ernesto Guerra-lapparna. För några veckor sedan såg jag en man på Götgatan som häftade upp nämnda lappar här och var på husväggarna. Jag bestämde mig då för att kolla upp det men glömde totalt bort det. Idag när jag var på väg från tunnelbanan kom jag på det igen och skyndade mig hem för att googla. Det visade sig att Ernesto är riktigt omskriven - han har figurerat i Metro, samarbetat med Gringo och finns till och med på Wikipedia. Dessutom verkar han framkalla både positiva och negativa känslor. En bloggar frågar om det är okej att avsky honom. Mannen jag såg var alltså Ernesto himself.

Kolla själva

Vita landskap, blå himmel, sol, skidor...








Emma hade fest.



Emma fick Veronica Maggio-biljetter, en vinflaska och en krukväxt i födelsedagspresent...




Vem är vem? En har plattat håret, en har varit i Brasilien i en månad och en jobbar på Red Bull...





De bästa festerna hamnar i köksregionen, helt klart.



Spy bar, vem kommer hålla ut längst?



Ylva at the bar.



Och jag som trodde Spy Bar var ett ställe för hipsters (appropå tshirten i bakgrunden...)



Dans, dans, dans..


hits