När jag var hemma i Uppsala i helgen följde jag med min kompis Josse på fest där de flesta festdeltagarna bestod av personer som fortfarande befann sig i tonåren. Även om de flesta hade gått ut gymnasiet. Postgymnasiefest skulle vi kunna kalla den.

För det mesta känner jag mig inte så mycket äldre än när jag sprang ut med studentmössan i handen våren för fem år sedan men på den här postgymnasiella festen insåg jag hur mycket jag varit med om sedan jag gick gymnasiet och hur fort tiden går. De postgymnasiella varelserna pratade exempelvis om ett nytt uteställe i stan som ett typiskt "18-årsställe" (själva var de typ 19 år). Jag minns så väl den tiden när jag blev förolämpad av att "84:orna" började gå ut.

Jag och min kompis Linn diskuterade samma dag om hur en månad kunde te sig som en period av ens liv när man var yngre. Man kunde säga "kommer du ihåg den perioden när vi alltid gick ut på Babar" (yes, vi hade också ett ställe som hette Babar i Uppsala förut) fast det handlade om typ tre tillfällen.
Man planerade oftast inte mer än en termin framåt. Nu planerar man istället i 5-årsperioder.

Hursomhelst var det kul att gå på postgymnasiefest. Snacka med ungdomar som jobbar extra med att dela ut Metro, planerar resor och funderar på om de ska plugga vidare. Ungdomar som har livet framför sig. Jag och en tjej kom också in en lång diskussion om skolkataloger (alla som känner mig lite närmare vet att jag är skolkatalogsfetish, jag kan se folk på stan i Örebro ibland som jag har sett i Anders skolkatalog) och vi kom fram till att vimmelbilder fyller samma funktion som skolkatalogerna gjorde när man var yngre. Vimmelbilderna är de nya skolkatalogerna helt enkelt.